INRIKES. Terrorattentatet i Stockholm var likt det i London, Nice och Berlin. Det här var Sveriges första allvarliga terrordåd. Fyra personer omkom, en person är en för mycket, nu var det fyra.

”Tillsammans tar vi hand om Sverige”, säger Stefan Löfvén i sitt tal. Han berömmer polisen för ett bra jobb och stockholmarna som öppnade sina hem för strandsatta.

Det var fredagen den 7 april innan påsklovet som terrordådet slog till. Lastbilen körde i 80 km/h genom Drottningsgatan in i Åhlénshuset, fyra personer omkom och 15 personer skadades.

Polisen var snabba med att hitta gärningsmännen och sjukvårdspersonal och annan servicepersonal gjorde ett bra och snabbt jobb – tillsammans!

Stockholmarna öppnade sina hem för strandsatta i Stockholm under hashtaggen #openstockholm, det visade att i Sverige tar vi hand om varandra.

Stefan Löfvén var på väg till en S-kongress i Göteborg när dådet skedde, men återvände till Stockholm för att hålla en presskonferens några timmar efter dådet. Han pratade om i sitt tal att vi ska inte låta oss skrämmas av detta, vi ska fortsätta leva som vanligt i vardagen. Han berömde också polis och servicepersonal för sin insats och den gemensamma ansvarigheten och empati stockholmarna visade.

Utländska politiker skickade sina kondoleanser till Sverige och Eiffeltornet släcktes ned

Trump ringde statsminister Stefan Lövfén på söndagen och skickade sina kondoleanser för att hedra offren. Putin, Angela Merkel och andra utländska politiker sörjde även med Sverige.

”Konflikter löser sig aldrig med att slå tillbaka” 

Vi i Sverige står för demokrati, solidaritet och mångfald.

Vi visar kärlek för det är det enda som kan kväva hatet. Vi fortsätter leva som vanligt i vardagen för att visa att vi inte är naiva.

Att hänga ut en viss grupp i samhället innan man vet vem förövaren är, det är fel

Folk misstänker att det är muslimer i första hand, men se bara på terrordådet i Oslo då det var Breivik, en vit nazist.

Skyll inte på en religion, etnicitet, eller hudfärg. Det är fel. Skyll på förövaren eller förövarna.

Vad man kan göra i krissituationer:

Vid olyckor och andra allvarliga händelser bör du handla på samma sätt i sociala medier som du skulle göra om du var på plats. Tänk efter. Hur skulle jag agera om jag var inblandad i själva händelsen?

Diskutera gärna. Ett öppet samtal gynnar alla även vid allvarliga händelser. Men tänk på att anpassa dig efter händelsen innan du gör inlägg i sociala medier. Har någon annan någon nytta av det jag skriver? Kanske kan du vänta med att publicera ditt inlägg.

Det finns en risk att viktig information drunknar bland meddelanden som inte är akuta. Under attentatet mot julmarknaden i Berlin bad stadens polismyndighet sina Twitterföljare att sluta skicka kondoleanser medan de fortfarande hanterade händelserna. Använd de hashtaggar och de kanaler som finns för kondoleanser istället för de hashtaggar som de ansvariga aktörerna använder för att sprida viktig information eller hämta in tips från allmänheten.

Ha tålamod. Om du vill kontakta en myndighet som hanterar den akuta händelsen så kanske ditt ärende kan vänta.

Namn och bilder på människor:

Tänk efter innan du delar bilder på människor eller personuppgifter om drabbade. Hur skulle jag själv vilja att bilder på närstående hanterades om de var drabbade? Om du namnger någon person offentligt i samband med någon händelse, är du säker på att personen som du till exempel pingar i ett öppet flöde inte har något emot det? Kanske kan du dela uppgifterna i ett privat meddelande istället.

Om du delar bilder på själva händelsen kan människor och föremål bli igenkända. Resultatet kan till exempel bli att någon känner igen en drabbad anhörig på bilden innan polisen hunnit kontakta de anhöriga.

Gallra bland ryktena: 

Var källkritisk och sprid inte rykten. Medier gallrar bland många olika rykten i en händelse. Det bör du också göra. Hur vet du att det du vill dela är sant? Vems intressen gynnar ditt inlägg? Kommer du att stå för det du skrivit efter händelsen?

Vid en allvarlig händelse får du om du är vuxen och frisk räkna med att klara dig själv utan samhällets hjälp, i alla fall inledningsvis. Tänk i stället på hur du kan hjälpa andra som har det svårare att klara sig. Barn och äldre, till exempel. Barn behöver diskutera de intryck de får i sociala medier. En del äldre kan ha svårt att ta till sig information i sociala medier. Här kan du vara till hjälp.