HÖGSTADIET. År 2014 slogs dörrarna upp för Nyköpings Högstadium. Vad inte så jättemånga vet är att det ligger en stor tanke bakom skolan, den så kallade Nyköpings-modellen.

Av Malin Lennander

De flesta elever som jag frågat om dem vet vad Nyköpings-modellen innebär, svarar de flesta att de har hört talas om det men inte vet vad det är.

Modellen innebär att fyra högstadieskolor slagits ihop för att blanda personer med olika bakgrund och kultur och för att få en likvärdig skolgång. Det är elever som kanske aldrig hade mötts annars, på grund av att dem kommer från olika stadsdelar. Modellen är bildad med hjälp av skolverkets “salsa-modell” där tanken är att föra samman barn med olika bakgrund, då förståelsen vidgas för andra människor.

För fem år sedan såg politiker och tjänstemän i Nyköpings kommun att det var ett problem med att barn från olika områden inte möts. T.ex. Långbergsskolan där det tidigare var väldigt många olika bakgrunder och den tidigare Borgmästarhagskolan som nu ingår som byggnad till Nyköpings högstadium, där det nästan bara var samma kultur. Den andra byggnaden Alpha ligger ungefär 600m bort och tar ca. 8min att gå till, från Omega. Det är en ny byggnad som byggdes för att ingå som Nyköpings högstadium.

Skolan har cirka 1300 elever och 48 klasser är uppdelade på två byggnader, Alpha och Omega. Skolan har även titeln “Sveriges största högstadieskola”.

Modellen har skapat intresse från andra kommuner, skolförvaltningar och även politiker. Många politiker har kritiserat arbetet medans vissa tycker att det är en väldigt bra idé.

– Min uppfattning är att Nyköpings-modellen är en katastrof. Det här är bara politiskt tyckande. Det finns ingen som helst vetenskaplig kunskap om att det här skulle vara bra. Man ser till att alla måste gå i de skolorna i princip, bortsett från friskolorna, säger politikern Jan Bonnier som sågat idén helt.

Någon som däremot tycker att det är en bra idé är kommunstyrelsens ordförande Urban Granström:

-Nyköpingsmodellen är ett försök att se till att alla barn på högstadiet har en likvärdig skolgång

Rektorn Peter Sund tycker att det är viktigt med kritik:

– Jag kan inte kontrollera vad tidningarna skriver utan får göra mitt bästa för att göra skolan så bra som möjligt. Vi ska tåla att granskas och även vara öppna för kritik vilket är viktigt för att utvecklas. Sedan är det viktigt att vi själva berättar om allt bra vi gör, t.ex. eminenta skoltidning, berättar han.

Nyköpings högstadium har även tilldelats 100 000 kronor från stiftelsen jämlikhetsfonden för sitt stora arbete.

Den stolta Peter Sund säger:

– Jag tycker att vi har lyckats bra i vårt arbete med att skapa en ny skola. Jag är väldigt stolt att vara rektor för Nyköpings högstadium och över det arbete som elever och personal gör varje dag. Sedan gäller det att hela tiden utvecklas och ta nya steg. Det når vi genom att vara nyfikna, respektfulla och schyssta mot varandra så att vi känner oss trygga.