KRÖNIKA.

• Shit vad snygg du är!
• Tack 🙂
• Byta bilder?
• Nej!!!
• Varför vill du inte?
• 1. Jag känner inte dig. 2. Du äcklar mig! 3. Varför skulle jag vilja det ens?

Så har många konversationer på Snapchat startat. Det sociala mediet där man chattar och skickar bilder. Alltså man skickar bara bilder på sig själv för att ha “dagar”, man lägger ut på sin “my story” så att alla kan se och man skriver med sina kompisar. Men det är också en plattform för tjejer att bli trakasserade och objektifierade av killar.

Jag är trött på att jag och mina tjejkompisar ständigt behöver vara rädda när vi går hem sent på kvällen, jag är trött på att ständigt bli hyschad eller få elaka blickar i klassrummet av killarna när man säger en åsikt om feminism. Trött på att bli kallad manshatare för att jag tror på ett jämställt samhälle och jag är trött på kommentaren “har du mens eller?” av killarna bara för att jag för en gångs skull vågar säga vad jag tycker och tänker. Jag är trött på att bli objektifierad när jag har en urringad tröja, trött på alltid behöva ha en debatt med idiotiska killar som inte förstår vad jag menar och jag är framför allt trött på killarna som säger “dra inte alla över en kam” bara för att de känner att de inte hör dit, men jo, det gör de. För de vågar inte stå emot “de andra killarna”, de står på kanten och ser vad som händer men gör inget. Varför är det bara vi tjejer som ser detta samhällsproblem? Är man någorlunda smart borde man kunna se det.

Det är dags att stå upp och säga ifrån. Protestera när din manliga kollega får mer betalt än dig trots att ni utför samma jobb. Dags att säga till killen i klassen som kallar en annan tjej hora bara för att hon ligger runt, samtidigt som hans egna killkompis ligger runt men han anses som en KUNG.

Det finns många modiga kvinnor som vågar stå upp för sin rätt i samhället och vågar berätta om deras historier. Ett bra exempel på det är #metoo som varit väldigt aktuell denna höst. Trots detta är det många män som ifrågasätter detta och lägger kommentarer som “Varför nu? Det var ju tre år sen hon var med om det” . Jag ska förklara varför. Därför att rädslan att förlora sitt jobb är för stor, rädslan att mannen man är gift med som slagit en i flera år ska döda en, men framför allt rädslan över att inte bli tagen på allvar. Männen bryr sig inte om offret utan gärningsmannen. Jag är tacksam över att dessa kvinnor finns för tack vare dem så har vi kommit en bit på vägen, men det är en lång resa kvar till målet.

För er som inte ser det, här får ni rena fakta om problemet:

Enligt “tjejjouren.se” så visar siffrorna att män begår nästan alla brott, tjänar mer pengar för samma jobb och är mycket mindre drabbade av stress, ätstörningar och sexualbrott än vad kvinnor är. Av alla anmälda våldtäkter mot vuxna år 2016 var 96 procent mot kvinnor, 3 560 st, men då ska man komma ihåg också att det är många som inte vågar anmäla. En femtedel av alla världens kvinnor utsätts för sexuella övergrepp innan de fyllt femton år. De allra flesta våldtäkterna sker inomhus av en person som kvinnan känner. När man läser detta borde man väl se skillnaden, eller är man så naiv?

Varför ska jag behöva säga  “skriv när du är hemma” till mina tjejkompisar när de ska gå hem från mig och det är mörkt och varför ska de behöva säga det till mig? Svaret är enkelt, det är för att vi är rädda om varandra, eller snarare rädda för männen som kan gömma sig i busken och ta chansen när de ser en ensam tjej. Jag blir livrädd när jag går hem i mörkret och jag märker att det går någon bakom mig. Det har aldrig hänt något men rädslan tär på ens psyke och jag är trött på att vara rädd.

Och till dig, du man som inte är en våldtäktsman, som inte tänker trakassera mig, som inte tänker döda mig och som inte kommer ta tillfället i akt bara för att du möter en ensam tjej, jag är så ledsen att du blir ett offer för min rädsla, att du blir dömd där och då. Att jag har min telefon i högsta hugg, redo för att ringa hem. Jag är så ledsen att jag misstänkliggör dig bara för att du råkar vara ute och gå på samma ställe och samma tid som jag. Men jag har tyvärr inte råd att chansa.

Trots att man säger nej till att “byta bilder” eller att man säger nej när en kille frågar om man vill ha dickpic så får man ofta det. Jag får ofta det, trots det där nej:et. Trots att alla vet vad nej betyder. Vad är det man inte förstår?

• *dickpic*
• Du är vidrig! (*block*)

Jag är trött på konversationer som dessa.

Signe Gromulska, 9b

Läs också Ebba Comstedts krönika Jag sa aldrig ja och Jonathans och Andys debattartikel #Falsk anklagelse, har #metoo gått för långt?