Att bli kallad hora hör till vardagen
- By : Jörgen Leidebrant
- Category : Krönika

KRÖNIKA.
Att leva som en tjej är inte alltid en dans på rosor. Att nästan allt vi gör, allt vi säger eller allt vi tänker ska ifrågasättas om “varför” eller “hur” På något sätt så ska vi alltid förminskas! Att vara tjej är en negativ sak om det inte kommer till något sexuellt. Detta är ett ämne jag brinner för och det behövs lyftas fram och inte puttas åt sidan som om det vore något pinsamt. Vi vet alla att det finns där, mer eller mindre, men ändå är det något som hör hemma i skuggan.
Däremot nu år 2018 har det tagits upp mer och mer, skrivits om i tidningar, pratats om i tv och i sociala medier. När även en hashtag skapas för att lyfta fram oss offer mår man bara så jävla mycket bättre. “Hand upp alla tjejer som känt sig rädda på vägen hem från krogen. Hand upp alla ni tjejer som någon gång har utsatts för sexuella trakasserier. Tyvärr är vi många. För många.” Detta skrevs i Aftonbladet vilket är en stor så kallad nättidning. Varför jag citerade detta var just för att i en så liten mening så kan de beskriva vilket hemskt samhälle vi lever i.
För mig är sexuella trakasserier bland de värsta som finns men när det kommer till att man ständigt ska vara rädd känns det lika hemskt. Att jag inte ska våga gå hem från en kompis klockan tio på kvällen för att jag är rädd får mig att må illa. Att jag och mina kompisar inte ens ska kunna åka buss hem utan att någon slänger ut sig en kommentar. Att jag ska få visslingar efter mig när jag går från gymmet till bussen. ALLT, allt det här kan vara det vidrigaste som finns. Att killar ska få en och känna sig osäker, otrygg och äcklig bara på grund av att de själva är svin. Att en lärare ska säga till mig att pojkarna gör det för att de gillar mig får mig att rysa till, allt jag tänker är “hur fan kan du vara lärare och ens våga säga det”.
Jag hoppas att mitt barn växer upp i ett fan så mycket bättre samhälle. Att hon ska kunna känna sig trygg, att hon ska få ha sin kropp i fred och att hon ska få leva normalt, leva som alla killar gör. Tror knappast att ni killar vill ha en dotter i framtiden som kommer hem och berättar att hon fått gå igenom ett helvete i skolan.
Att höra orden “men vadå ta det som en komplimang” från en femtonårig pojke efter att man blivit tafsad på. Är du helt dum i huvudet? Allt detta kan få mig att må så illa att jag vill spy men att jag vet att det finns så mycket värre saker får mig att må hundra gånger värre.Sexuella trakasserier behöver inte alltid vara att någon lägger en hand på din rumpa eller säger något flirtigt till dig. Det finns många olika typer av saker som alla vi tjejer tyvärr har eller kommer att gå igenom som bara vi tjejer gör.
En vardag full av sexuella trakasserier tycker jag är nog men att det finns så mycket mer som inte alla vet till om blir jag bara rädd av. Jag ska inte ens få känna mig lugn på basketplanen där jag känner mig som mest hemma. Att min manliga tränare ska komma och säga till mig att “vi kommer förlora för att vi möter pojkarna” eller “att det var bra gjort för en tjej”. Att leva i ett samhälle där männen känner någon typ av behov att de måste trycka ner oss kvinnor och visa att världen bara består av stora starka män som klarar allt. Vad är er poäng med allt detta? Kommer du må bra av det efteråt eller är du bara extremt dum i huvudet?!
Är det inte självklart att leva i ett samhälle där ingen känner sig illa behandlad? Fan så tacksam jag är att vi tjejer håller ihop och visar hur jävligt starka vi är !!!
Anonym tjej i nian 2
Bild: Wikimedia commons; ”This wordcloud represents the names that survey participants shared that they have been called based on responses to the Women and Wikimedia 2011 survey.”
Inga kommentarer