Mars – den röda planeten

Vetenskap

VETENSKAP.

Mars är den sten planeten som ligger längst ifrån solen i vårt solsystem. Med en area på cirka 144 800 000 km². En diameter på 6779 km vilket gör Mars till den näst minsta planeten. Mars diameter är ungefär hälften så stor som jordens och massan är ungefär en tiondel så stor. Samtidigt har Mars en ungefär dubbelt så stor diameter som månen och tio gånger större massa.

Storleksmässigt ligger Mars alltså nästan mitt emellan jorden och månen. Mars totala yta är marginellt mindre än de delar av jorden som är täckta av land.  Precis som nästan alla andra planeter har Mars har fått sitt namn från de romerska gudarna som alla andra planeter också har fått. Men den kallas även den röda planeten på grund av sitt röda utseende. Mars är så röd på grund av den stora mängden järnoxid som är fördelat på mars och i atmosfären. Mars är faktiskt den mest utforskade planeten i vårt solsystem. Efter Tellus då.

Forskare menar på att Mars en gång har liknat Tellus. Mars hade då en tjockare atmosfär och var mer lämpad som ett hem för liv.  Idag är ytan dock torr och dammig, men de robotbilar och sonder, som varit där och utforskat ytan sedan 1970-talet hittat tecken på att det tidigare funnits vatten och till och med floder. Det skulle kunna vara så att det fortfarande finns vatten på Mars i form av is på både ytan och under ytan. En resa till Mars är beräknat ta 150-300 dagar.

Mars

På Mars finns dessutom vårt solsystems högsta berg över ytan. Berget heter Olympus Mons och sträcker sig hela 22-27 km över ytan, berget är 2 km ner i en sänka och sträcker sig ca 25 km över medelhöjden på Mars. Olympus Mons är 550 km bred och är hela 30 miljoner år gammal. Vulkanen har bildats genom att lättflytande lava har strömmat ut under en lång tid. På grund av detta är vulkanen mer vidsträckt än hög. Detta betyder att vulkanens sluttningar inte är så branta. 2004 togs bilder av lavaflödet som inte verkade äldre än 2 miljoner år vilket är geologiskt sett är ungt. Därför utesluter man inte att det kan förekomma vulkanisk rörelse. Aktiviteten är dock begränsad. Olympus Mons har inte bara en krater som är nedsänkning i en vulkan, utan den har sex stycken täckta kratrar som har bildat vulkanen. Vulkanen har byggts på av flera vulkanutbrott som har bildat alla dessa kratrar. När vulkanen hade utbrott skakade hela Mars och floder av lava rann ner för kanterna.

Även fast jorden är nästan dubbelt så stor som mars finns inga såna stora vulkaner. Detta beror på att vi har platteknik. Plattorna rör på sig hela tiden och därför kan inte en sådan stor vulkan bildas, medans mars yta ligger helt stilla. Vilket gör att En sådan stor vulkan kan bildas. Magman på jorden kan inte komma upp på samma ställe hela tiden. Men på mars kommer all magma upp på samma ställe. Därför bildas en så pass stor vulkan

Olympus Mons

Mars ligger på olika längder från jorden eftersom Jordens omloppsbana är hyfsat cirkulär och varierar bara med några miljoner kilometer. Medan när Mars ligger som närmast solen är den 206,7 miljoner kilometer från solen och när den ligger som längst bort är det 249,2 miljoner kilometer emellan solen och Mars. Detta betyder då att längden mellan Mars och Jorden varierar ganska mycket. Avståndet mellan planeterna är ju väldigt stor när de ligger på varsin sida om solen och när de ligger i en “linje” beror avståndet på var i omloppsbanan de hamnat i en linje. Det närmaste Mars har legat Jorden var år 2003 då var det endast 56 miljoner kilometer emellan dem och som längst kan avståndet vara ca 400 miljoner kilometer. 31 juli 2018 ca kl 20.00 var Mars endast 57,6 miljoner bort från jorden och man kunde se mars med blotta ögat. Man kan se Mars med blotta ögat ibland och ibland är den bara synlig med ett teleskop. När Mars ligger bakom solen kan man inte ens se den med ett teleskop.

Mars och Jordens omloppsbana kring solen

Ett år på Mars utgör 669,6 dagar och ett dygn är 24,37 h.

Mars 2 månar heter Phobos och Deimos, vilka båda är små och har en oregelbunden form. Månarna, vars namn är grekiska och betyder skräck och fruktan, förmodas vara infångade asteroider. Detta betyder att de först varit i en omloppsbana runt solen men sedan har Mars dragningskraft hållit kvar Asteroiderna runt Mars.

Phobos är den månen i vårt solsystem som snurrar närmast en planet. Den är mindre än 6 000 km ovanför Mars yta, och är också en av de mindre månarna man känner till. Dess officiella beteckning är Mars I. Månen rör sig snabbare än Mars själv och upptäcktes 18 augusti 1877.Den har en radie på 11 km och en omloppstid på 8 timmar. Det betyder att månen snurrar fortare runt mars än vad Mars snurrar runt sin egen axel. Den här låga banan betyder att Phobos så småningom kommer förstöras. Samma krafter som styr tidvattnet på jorden sänker dess bana, för tillfället med en hastighet av 1,8 cm per år. Om 30-80 miljoner år kommer den antingen kollidera med Mars eller brytas upp i en planetär ring vilket är mer troligt.

Med avseende på Phobos oregelbundna form och att den är uppbyggd av en samling ”interplanetärt bråte” har det beräknats att Phobos är stabil nog för att överleva dagens tidvatteneffekter men att den kommer passera Roche-gränsen, Roche-gränsen är det avstånd på vilket en himlakropp inte längre kan hållas ihop av sin egen gravitation p.g.a. tidvattenkrafterna från en annan himlakropp, och kommer brytas upp strax därefter. Om detta händer kommer Mars få ringar som Saturnus har. Eller så krockar bara månen med ytan.

Deimos är Mars ytte måne och är en av de minsta månarna man känner till. Man upptäckte månen 12 augusti 1877. Månens officiella beteckning är Mars II. Deimos radie är 6 km och en omloppstid på 30 timmar. Månen har precis som Phobos och jordens måne synkron rotation. Roche-gränsen är det avstånd på vilket en himlakropp inte längre kan hållas ihop av sin egen gravitation p.g.a. tidvattenkrafterna från en annan himlakropp. Vilket innebär att den alltid visar samma sida mot Mars.

Mars är en frusen öken med torrt och bitande kallt väder. Marshimlen är för det mesta klar och skär, men ibland dyker små vita moln upp. Molnen uppträder mest runt polerna på vintern, eller i närheten av ekvatorn på sommaren. Molnen består av vatten i form av is och frusen koldioxid, och de är alltid tunna. Vissa moln bildas då luften pressas upp över Mars gamla vulkaner. När luften strömmar över vulkanerna pressas den upp till högre och kallare höjd där den lilla fukten i luften fälls ut och bildar iskristaller. Kraftiga vindar blåser ofta över Mars yta och drar upp stoftet till väldiga moln som kan ha en diameter på hundratals kilometer. De kan variera från en storm på en liten yta, till gigantiska som kan täcka hela planeten.

Medeltemperaturen på Mars är minus 60 grader Celsius. Under sommarmånaderna kan dock temperaturen längs ekvatorn öka till plus 20 grader Celsius vilket leder till att kall luft från polerna strömmar dit för att fylla igen tomrummet som bildats då den varmare luften stiger uppåt. Den 19 februari 2008 fotograferades för första gången en lavin på planetens yta. Händelsen förväntas ge kunskap om vattnets egenskaper beroende på planetens klimat.

Mars befinner sig omkring 80 miljoner kilometer längre bort från solen än vår planet. Det betyder att det är betydligt svalare där än på jorden. Temperaturen nattetid på planetens norra halvklot sjunker sommartid till -88 °C och värms upp till -12 °C mitt på eftermiddagen. Vintertemperaturen vid polerna sjunker till -140 °C medan temperaturen vid Mars ekvator då och då kan stiga till 20 °C. Detta beror på att Mars atmosfär inte kan hålla kvar värmen på samma sätt som på Jorden. Mars atmosfär är tunn och består till mestadels av koldioxid. Forskare har visat på att för  3 miljarder år sedan var atmosfären mycket tjockare. De tror även att ett vulkanutbrott påverkat atmosfären. Om jordens atmosfär hade varit så tunn skulle temperatur skillnaderna varit stora på dag- och natt tid. Under dagen hade det kunnat vara 50 grader celsius och under natten cirka -180 grader celsius.

 

Alice Näsman

Inga kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Inrikes
Oroväckande milt väder

VETENSKAP. Vid det här laget måste alla ha märkt att någonting inte står rätt till. Fågelkvitter i januari, plusgrader och vårkänslor. Vart är vintern? I år ligger temperaturen på flera platser i landet över 10 grader det normala för januari månad. Och i större delar av landet är det inte …

Poddar
Högstadiepodden om Greta Thunberg och klimatet

PODD. Greta Thunberg har fått enorm uppmärksamhet på senaste tiden. Hon vänder sig direkt till de vuxna och hennes budskap är: ”Ni gör inte tillräckligt, lyssna på forskarna och skärp er!” Jag (Jörgen) samtalar i denna podd med tre tjejer i nian, som också är med i profilen Redaktionen. Om …

Vetenskap
Hej Robot!

VETENSKAP. Ja, det var de orden vi i redaktionen årskurs 9 möttes av när vi kom till arbetarmuseet i Norrköping den 17/10- 2019. ”Häftigt” var nog mångas första tanke när det första vi såg när vi kom in i utställningen var roboten Furhat. Med sitt människoliknande ansikte på en vit …