Neptunus – den yttersta gasjätten

Vetenskap

VETENSKAP.

Först när Internationella astronomiska unionen beslutade att Pluto inte längre skulle vara en planet blev Neptunus den yttersta planeten i hela solsystemet. Av alla jätteplaneter som finns ligger Neptunus ytterst i vårt solsystem. Avståndet mellan Tellus och Neptunus är 4,4 miljarder kilometer. På grund av det stora avståndet är det svårt att få en uppfattning om planeten. Om man skulle åka till Neptunus med rymdraket skulle det ta ta cirka 12-13 år, om man åkte med 11 kilometer i sekunden. Medan om man skulle åka med bil i 110 km/h skulle det ta cirka 4 500 år.

Namnet Neptunus kommer från den romerska havsguden i mytologin.

Neptunus är en gasplanet/gasjätte, vilket betyder att den mestadel består av en gasformig eller ett flytande material. Precis som Uranus har Neptunus cirka 3 % metangas (luktfri och färglös gas) i sin atmosfär. Metangas absorberar även rött ljus vilket gör att Neptunus har fått sin blåa färg. Det är även den mest blåsiga planeten i hela solsystemet. Neptunus är mycket lik Uranus på andra sätt också. Både deras atmosfär och deras kemiska sammansättning (kemisk förening, kemiska ämne sammansatt av olika grundämnen). Båda planeterna består i huvudsak av väte, helium och metan. Neptunus tar däremot emot mindre än hälften så mycket solljus än Uranus. Neptunus är trots det en lite varmare än Uranus på grund av dess inre värme.  

Jupiter, Saturnus och Uranus är också gasjättar. Även ifall Neptunus är mindre till storleken än Uranus väger den mer. Det gör den till den kompaktaste gasjätten i hela vårt solsystem. Forskare tror att den blåa planetens kärna består av kisel (Si), järn (Fe) och flera andra tunga grundämnen (Kisel =  ett halvmetalliskt grundämne). Runt dess kärna finns en mantel av flytande metan (CH4), ammoniak NH3)  och vatten (H2O). Man har gjort beräkningar som visar att Neptunus kärna har en temperatur på cirka 7000 celsius. Det betyder alltså att Neptunus kärna har en varmare temperatur än solens yta. (Ammoniak= en kemisk förening som består av väte och kväve).

Neptunus ligger långt bort från solen vilket gör att dess atmosfär är mycket livlig. Det gör att det kan komma vindar på över 2000 kilometer i timmen.

Neptunus hade förr en stor mörk fläck med diametern 16 000 kilometer, men den är borta nu. Den stora fläcken påminde mycket om Jupiters röda fläck med tanke på form och läge.

Neptunus lutar cirka 28 grader vilket är nästan lika mycket som jorden.

Man tror med sannolikhet att Neptunus och de andra gasjättarna i vårt solsystem har bildat på ett annat sätt än de planeter i den inre delen av solsystemet. Det finns mycket olika teorier om detta. En av de teorierna är att med likhet till hur de andra planeterna bildades har Neptunus bildats av rester från de gasmoln och de rymdstoft som var ursprunget till solen.

På grund av att avståndet mellan Neptunus och solen är så stort är omloppstiden mycket lång, cirka 30 astronomiska enheter. (Astronomiska enheter: ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen). Det tar ungefär 165 jordår för Neptunus att snurra 1 varv runt solen. Senaste gången Neptunus tog sig ett varv från den punkt som man upptäckte (1846) den var 11 juli 2011. Nästa gång som Neptunus tar sig dit är år 2176.

Några forskare har lagt märke till att  den blåa planeten omloppsbana har avvikit från den förväntade. De tror att det är för att banan har påverkats av gravitationen av något som finns utanför Neptunus omloppsbanan. Först när man hittade den dåvarande planeten Pluto trodde man att det var den som skulle kunnat ha stört Neptunus bana. Men det skulle inte vara rimligt eftersom Pluto har för liten massa för att kunna ha någon inverkan på Neptunus. Forskarna trodde då att det kunde vara en stor planet som låg utanför Plutos omloppsbana. Man har däremot nu kommit fram till att den kan vara flera stycken föremål som kan ha orsakat att Neptunus bana blivit som den blivit.

Upptäckt

Den första människan som observerade den blåa planeten var Galileo Galilei som såg planetet under två tillfällen med sin kikare han gjort själv. Han visste däremot inte att det var en planet under de tillfällen utan han misstog sig och trodde att det var en stjärna. Även ifall man inte hade sett planet visste man att den fanns där. Eftersom Uranus omloppsbana runt solen inte följde de Keplerska lagarna (Keplers lagar beskriver himlakroppars centralrörelse i solsystemet). Det var flera forskare som påstod att det skulle finnas en planet som ha påverkat Uranus med sin gravitation. Det var två matematiker som lyckades beräkna den okändas planets position. Man studerades de andra planeternas banor för att försöka få reda på Neptunus position.

Det var Johann Gottfried Galle som år 1846 upptäckte att det var Neptunus.

Månar

Neptunus har vad vi idag känner till 13 månar. Triton, Nereid, Proteus, Thalassa, Despina, Galatea, Halimede, Laomedeia, Neso, Psamathe, Naiad, Saos. Runt Neptunus kretsar den naturliga satelliten S/2004 N 1. Den kretsar runt Neptunus på en tidsperiod som motsvarar ett jorddygn. Man upptäckte den naturliga satelliten den 1 juli 2013.  

Den största av alla 13 månar är Triton. Neptunus snurrar moturs sin axel men Triton snurrar runt Neptunus medurs. Det är den enda stora månen i vårt solsystem som snurrar i en motsatt riktning mot vad planeten gör kring sin egen axel ( heter retrograd). Triton har en diameter på 2707 km vilket gör den till den sjunde största månen i hela solsystemet. Radien av månen är 1353 kilometer och omloppstiden (hur långt tid det tar för den att ta sig ett varv från den centrala kropp) är 141 timmar, vilket är 5,87500 dagar.

Triton upptäcktes någon gång under 1846 av William Lassell.

Galileo Galilei

Galileo var en italiensk vetenskapsman. Han föddes år 1564 och dog 1642. Under sina 78 år på jorden upptäckte han bla månarna Io, Callisto, Europa och Ganymedes. Det var även han som upptäckte Saturnus ringar. Galileo är mest känd för att ha uppfunnit teleskopet (grundbegrepp är läge och tid, och den beskriver hur läget hos punkter i en kropp beror av tiden.)  Analytical dynamics  och Heliocentrisk världsbild (en beskrivning av vårt solsystem). Att solen ligger i centrum och att planeterna rör sig i banor runt om).

Alexandra Klangeryd 7i

Foto: Wikimedia commons (NASA); Neptune image produced by the Speacecraft Voyager 2 in august 1989.

Inga kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Vetenskap
Vikingatiden

HISTORIA. Vikingatiden var under den skandinaviska järnålderns sista period innan vi gick till medeltiden. Cirka 800 e.kr. till 1050 e.kr. som den startade och slutade. När Norden blev kristet blev det slutet på vikingatiden. Samhället under Vikingatiden Vikingarna var skickliga skeppsbyggare och hade överlägset bra skepp om man jämförde deras …

Vetenskap
Romersk mytologi

VETENSKAP. För något årtusende sedan så var det romarna som spred skräck och erövrade nästan alla länder i Europa och lite i Asien och Afrika. Man kallade allt land romarna ägde för det första riket. Rom blev kristet år 311 e.kr. men innan det så var de polyteistiska. De hade …

Vetenskap
Antikens Grekland

VETENSKAP. Antika Grekland eller Antika Hellas, som det heter på grekiska, var en stormakt som varade i 400 år, från 700 f.kr. till 300 f.kr. Grekland hade på den tiden aldrig sett sig som en enig stat utan oftast såg sitt land med flera stadsstater. Även om det har hänt …