KRÖNIKA.

Jag har ett antal vänner som är väldigt respektlösa mot sina föräldrar och när jag bevittnar det blir jag så sur men känner att jag inte borde säga något för det är inte min sak att lägga mig i.

När mina kompisar är hemma hos mig blir de imponerade av mina relationer med mina föräldrar.

“Men åh eran relation är ju värsta drömmen”,

“Du kan ju alltid prata med din mamma om allting”,

“Brukar ni ens bråka med varandra?”,

“Du är nog drömdottern för mina föräldrar. A good girl”.

Jag vet aldrig vad jag ska svara utan skrattar bara. Bara för vi har en bra relation betyder det inte att jag aldrig skämts över mina föräldrar eller är respektlös mot dem ibland. Det är en grej i tonåren som alla upplever. Fast på senare år har det fått mig att fundera över mina handlingar och mitt beteende mot mina föräldrar. Nu låter det som om jag gör allt mina föräldrar säger men så är det inte. Vi har massa bråk men det löser vi alltid och jag tycker att bråk borde finnas därför att man kommer närmare varandra på det sättet. Det är en grej som jag har blivit uppfostrad till sen jag var liten, att alltid respektera de äldre och min omgivning.

Varför skäms man över sina föräldrar? Jag har aldrig förstått mig på ungdomar som skäms över sina föräldrar och speciellt är respektlösa mot dem. Det är tack vare våra föräldrar som vi finns i denna värld. Våra föräldrar som invandrat har gått igenom mycket för att komma till Sverige för att vi ska kunna få en bra framtid eller jobbar mycket för vi ska kunna få det vi vill ha. Ingen verka inse det. Tills det värsta som kan hända händer, att våra föräldrar går bort, då förstår vi dem och får skuldkänslor.

Om vi nu skulle jämföra med i Vietnam är det en stor skillnad på hur människor beter sig mot äldre. Inte bara hemma utan allmänt också. Om jag till exempel pratar med någon som är ett år äldre än mig måste jag använda en term för vad personen är för mig och sen säga namnet efter termen. Det finns olika termer för olika årsgrupper. Till exempel när jag pratar med min kusin som är äldre än mig måste jag använda ordet storasyster på vietnamesiska och sen lägga till hennes namn.

Jag tycker att man borde göra något åt ungdomar som är respektlösa och inte har konsekvenstänk. Att fler ska respektera sina föräldrar och sluta skämmas över dem, därför att det också kan leda till att man automatiskt har respekt för omgivningen. Börja uppskatta dina föräldrar och var tacksam för att du har föräldrar som tar hand om dig när andra inte alls har några eller fattas en.

Tänk så här. När andra kritiserar dina föräldrar så reagerar du aggressivt för vad har de att säga om dina föräldrar? Men när du kritiserar dina egna föräldrar, då är det ju helt okej och du bryr dig inte om vad dina föräldrar tänker om det. De bryr ju sig inte alls, tänker du. Fast tro mig, det gör de. Dina föräldrar gör allt i sin makt för att du ska ha det bra eftersom du är deras barn. Det bästa som hänt dem och när de får höra att du tycker de är jobbiga eller att de skämmer ut dig blir de ledsna. Din älskade mamma som har burit dig i sin mage i nio månader, spytt, mått illa varje morgon, ont i ryggen, kramp och hindrat henne från att uppleva roliga grejer. På grund av hormonerna har hon känt sig ful och tjock och gjort att hon fått kroppkomplex. Pappa som alltid var där för din mamma när hon grät och spytt eller behövt köra ut klockan tio på natten för att din mamma var sugen på oliver eller annat gott. Han har behövt uppleva din mammas hemska humörsvängningar. Eller så har han varit tvungen att jobba hela tiden för att försörja sin familj och har inte kunnat finnas där för din mamma.

Så börja funderar på dina ord som kommer ut ur din mun när du pratar med dina föräldrar. Börja respektera dem och visa din uppskattning. Använd rätt språk när du pratar med andra i din omgivning för om du respekterar andra får du respekten tillbaka. Om du nu har problem med dina föräldrar, öppna upp dig och kommunicera med varandra. Sluta vara så uppkäftig och tro att du är så självständig och tuff när du egentligen behöver dina föräldrar för att kunna stå på dina två ben. Det är dina föräldrar som vet mest och bäst om dig. Älska dem och visa tacksamhet för vad som helst kan hända även om man inte tänker på det.

Emily Tran