Hur långt ska man gå för en annan människa?

Krönika

KRÖNIKA/RESONERANDE TEXT.

Att hjälpa någon från att dö i en brand eller att hjälpa någon med ett problem på datorn? Det finns så, så många olika sätt man kan hjälpa någon på. Det finns till och med människor som har jobb där man “hjälper” någon att dö. Hur långt ska man gå inom ett yrke för att hjälpa en annan person?Det är en svår fråga och finns det egentligen något riktigt svar? Vart går gränsen?

Jag anser att det är upp till en själv hur långt man ska gå för en annan människa. I vissa fall kanske man tycker att det är värt att riskera sitt eget liv.

De som arbetar som brandmän ställer ofta sina egna liv på spel. 2014 skedde en stor skogsbrand och en man fastnade mitt i skogen och det brann runt omkring honom. Han var säker på att han skulle brinna upp där på plats. Tre brandmän ställdes i situationen om de skulle gå in i branden för att rädda mannen men då riskera sina egna liv. I videon om denna brand på youtube (https://www.youtube.com/watch?v=Lja99C-ptTk) berättar en av brandmännen att det egentligen är mot deras regler på stationen att gå in i en sådan brand där det är mycket stor risk att de alla mister livet. Men de valde själva att gå in i branden för att rädda mannen.

“Jag kände bara att jag var tvungen att hjälpa, jag klarade inte av att bara låta någon ligga där uppe” sa en av brandmännen.

De tog en stor risk men kom till slut tillbaka med mannen och alla var vid liv. Senare det året blev de utsedda till svenska hjältar, årets livräddare. Det var såklart helt fantastiskt att brandmännen lyckades rädda mannen som var fast bland skogsbranden men å andra sidan satte de tre brandmännen sina egna liv i fara när de gick in i skogen, vilket kunde resulterat i att fyra personer istället för en miste sitt liv. Att göra något så riskabelt som brandmännen gjorde kan också orsaka mycket lidande för personerna i dess omgivning. Hur skulle du känt om det var din pappa som gav sig in i denna brand?

Som sagt är det ett väldigt riskfyllt yrke där man ställs för många tuffa beslut och uppoffringar, men dessa modiga, viktiga personer behövs för att vårt samhälle ska fungera då olyckor sker då och då.

Alla olika sorters hjälp du ger kräver olika mycket av dig. Det beror helt på vilket yrke du jobbar med.  Det finns till exempel yrken där man kan hjälpa många människor, men inte på samma grad som inom yrket brandman. Om du jobbar inom kundservice  hjälper du massor med människor dagligen, men inte med risk för ditt eget liv. Inom kundservice kanske man hjälper till med något så litet som ett problem på någons dator.

Ett annat yrke som kräver uppoffring är att jobba med yrket dödshjälp. Enligt https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2015/07/30/tillat-dodshjalp-i-sverige/ är dödshjälp tillåtet i fyra länder i Europa (Sverige är inte en av dessa), fem delstater i USA och Colombia. Detta jobb innebär att man hjälper folk att avsluta sitt liv på ett “fint” sätt. Det är en omtalad fråga och det finns många för och nackdelar med just dödshjälp. Är det verkligen moralisk rätt att hjälpa någon att avsluta sitt liv?

Enligt officiell statistik var det år 2015 5 516 människor som fick dödshjälp eller assisterat självmord, men i studien kommer man fram till att den verkliga siffran var 7 254.(http://respektlivet.nu/nyhetsarkiv/nyheter/2017/nya-siffror-100-tals-i-nederlanderna-far-dodshjalp-utan-att-ha-begart-det )

En av fördelarna jag kan se med dödshjälp är att de människor som mår dåligt eller är på väg att dö på grund av sjukdom eller liknande, då istället kan avsluta sitt liv på ett fint sätt istället för ett hemskt självmord eller att dö en lidande död. Om det enda man gör är att lida sig genom livet anser jag att man har rätten att bestämma själv om man vill fortsätta leva eller inte.

En nackdel med dödshjälp är att det nästan alltid skapar lidande för personer runt omkring den som väljer att avsluta sitt liv. Självklart vill man inte att någon nära bara försvinner ur ens liv. Samtidigt som man fortfarande inte vill att personen ska fortsätta lida.

Det finns även risk för att någon är mycket deprimerad och det känns som att hela personens liv är meningslöst. Personen kan då välja att avsluta sitt liv. I denna situation anser jag att dödshjälp är väldigt fel då depression sällan är något man lider av hela sitt liv. Detta innebär att människor har möjlighet att slänga bort hela sitt liv på grund av en dålig period i livet.

När det finns både så många för- och motargument är det inte så lätt att veta vart man ska ställa sig i denna fråga. Det är helt upp till dig. Anser du att det är rätt att hjälpa människor som vill avsluta sitt liv? Är du helt emot det, eller någonstans mittemellan?

För att gå tillbaka till frågan jag ställde i början. Finns det verkligen ett riktigt svar på hur långt man ska gå för en annan människa? Är det så att man ska behöva riskera sitt liv inom sitt yrke? Eller att man gå så långt att hjälpa någon att avsluta sitt liv? Skulle du kunna leva med tanken på att du hjälpt en person försvinna för alltid? Skulle du gå så långt inom ditt yrke att du själv riskerar att dö? Jag anser att det är helt upp till dig. Hur långt är DU villig att gå för en annan människa?

Nellie Strandberg (9b)

Inga kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Krönika
Déjà vu

KÅSERI. Om jag kunde beskriva den här dagen med två ord skulle det nog vara “samma gamla”, för det är verkligen precis det den har varit. Ingrid står framme vid tavlan och babblar på om procent, tavlan är täckt med nummer och bokstäver som jag är för trött för att …

Krönika
Det är dags att prata om AIDS-epidemin!

KRÖNIKA. Om vi ska starta en större diskussion om AIDS måste vi förts veta vad det är. AIDS är slutstadiet i en sjukdom som kallas HIV (humant immunbristvirus). Det är en sjukdom som försvagar och skadar en människas immunförsvar och gör det lättare för en att bli sjuk. Många som …

Krönika
En människa utan rättigheter

HISTORISK KRÖNIKA. Не ленись — поделись. Det var det min mamma alltid sa när jag fortfarande var ett litet barn. Var inte lat – dela med dig, är den bokstavliga översättningen. När jag efter många år flyttade till Sverige fick jag reda på att det motsvarande svenska ordspråket var “delad …