Intervju med Hannah Svedberg Wallmo, författare till ”Pojken som drunknade i solen”

Berättelser

ÅTTOLOGIN.


Hannah placerade sig på andra plats i omröstningen om bästa novell. Hennes novell heter ”Pojken som drunknade i solen” och är en språkligt skicklig novell om en pojke och hans sjuka mamma, som delvis utgår från den gamla myten om Sisyfos (som flög för nära solen och störtade). Jag möter upp Hannah efter en lektion och vi sätter oss vid ett bord vid Bönan på Alpha.

Hannah berättar att hon var överraskad över att hon hamnade så högt. Hon har läst sin novell i efterhand och då hittat en hel del hon inte är nöjd med.

Jag inflikar att det inte är något vi andra som har läst novellen har tänkt på. Framför allt språkligt känns novellen väldigt komplett och vi har ju haft 259 andra noveller att jämföra med.

Vi kommer in på hur Hannah fick idén till novellen.

-Den är till viss del verklighetsbaserad. Min mamma kom med idén på själva uppslaget och sedan så hade vi den här uppgiften i skolan att skriva en novell. Den är både inspirerad från mitt eget liv men framför allt sådant jag har sett från håll. Det är egentligen två händelser som jag har satt ihop.

I sin novell använder sig Hannah av den gamla myten om Ikaros, men på ett alldeles eget sätt. Jag frågar om det var en tanke från början eller om det kom senare.

-Det var något jag kom på. Eller, jag höll på att kolla vilka namn jag skulle använda och samtidigt så är jag ganska intresserad av grekisk mytologi. Jag hade precis läst om Ikaros och tyckte att det passade bra in.

Jag frågar också om inledningen som jag tycker är fantastisk. Här ”zoomas” platsen där novellen utspelar sig in och den allvetande berättaren blir väldigt synlig i sin kommunikation med läsaren.

-Jag satt och skulle börja skriva på den och så är jag inte något stort fan av de här vanliga sättet att börja en novell på. Så jag brukar försöka hitta andra sätt att starta en berättelse. Det är verklighetsbaserat i början också, jag beskriver mitt eget hus i Nyköping.

Hon berättar att hon mestadels skrev novellen hemma. Med småfilande och bearbetning jobbade hon med den i drygt en månad. Hon hade stöd från sin lärare Anders Simu och hennes mamma läste också igenom novellen några gånger och kom med synpunkter.

Novellen har uppmärksammats på skolan tidigare. Hannahs arbetslag har varje år en nobelpristävling där man lyfter fram de elever som har gjort något extra bra under terminen.

-Jag fick nobelpriset i litteratur. Jag tror mycket att det var för den här novellen.

Jörgen Leidebrant

Inga kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Berättelser
Ett gäng med idioter, del 4

BERÄTTELSER. Jag förbannar tyst Andrew, den självbelåtne skitstöveln, medan jag i smyg spänner fast ett rep runt den lealösa tjejens midja. Jag vet hennes namn men kan inte tänka på det, kan inte tänka på att hon är en människa av kött och blod precis som jag. Hon är en …

Berättelser
Fånge i min egen kropp

Jag sprang, och om det inte hade varit under dessa förfärliga omständigheter skulle jag befinna mig i extas. Jag hade aldrig sprungit förut, det var inte acceptabelt för en fin flicka att springa runt och leka som en simpel pojke. – Jädrans! Utropade jag när mina tankar fört mig iväg …

Berättelser
Intervju med Isabelle Karlsson, författare till ”Trädet vid ån”

ÅTTOLOGIN. I hård konkurrens med ”Pojken som drunknade i solen” fick Isabelle allra flest poäng för sin novell. ”Trädet vid ån” handlar om ordlös, stark vänskap men också om mobbning och utanförskap. Jag passar på att intervjua Isabelle under en profillektion med Redaktionen då de sitter och redigerar en podd. …